Dunkroken - Flugfisket


Startsidan

Om Dammån Köpa fiskekort Fisktrappan Rapporter Dammån FVOF

Visa fiskeområdet

Fiskehistorier Rikard Öhman Fiskeförsök Fiske då och nu Grå forntiden

Öringens biologi

Hot mot Dammån Hosjöprojektet Dammåns källa Kanoting i Dammån Kraftverksbolagen

Modern fiskevård

Morgondagens fiskevård Dammåns camping Stenåldersmannen Turismen Dunkroken


Dunkroken, blänket och masken

Norrlänningen är känd för att vara friluftsintresserad. I en enkät bland SCAanställda för omkring tio år sedan svarade 90 % att närheten till jakt och fiske utgjorde anledningen till att man stannade kvar i det tunga skogsjobbet ute på landsbygden. Jämten utgör härvidlag inget undantag. När sommaren infinner sig börjar det rvcka i kastarmen. man måste göra en runda med spöet. Ingenting får utgöra hinder.
Det berättas om en bonde i Åhn, som trots en lång dag i slåttern arbetet började förr ofta vid fyratiden på morgonen och kutade till fjälls på senkvällen för några timmars maskmete. Det blev en utflykt fram och tillbaka på minst fyra mil. Fast närmare till för mete fanns förstås Dammån. De äldre gubbarna gick ner till ån för att "ångla". Sanuna som i engelskans angle.
 

Man talade också om "fischen", flertal för fisk. En riktig "fischargobb" fiskargubbe var en hedersbenämnning i bygden. Dagens ungdom ger sig inte längre ut för att "ångel", nu bär man i stället lättspinn och faktiskt i växande grad också flugspöet i händerna vid fiskeutflykten. Nu skall ingen tro att man enbart använde mask vid fiske i Dammån. 

Sedan årtionden är det dessutom förbjudet, för att skydda småöringen. Nej, de stora öringarna hugger helst på fiskliknande drag, det visste de erfarna fiskarna. Populäraste betet var förr liksom nu devonspinnaren. Fast den har under senare år fått allvarlig konkurrens av den betydligt mera lättfiskande rapalan. Men man prövade också hemmagjorda drag i koppar. Påhittigheten var stor, även om blott en del av alla konstruktioner passade åns steniga botten. Mask och fluga lämpade sig för harren. 

Det är troligt att det förr var bättre ställt med den stationära öringen. Kalytor och skogsdikningar var då okända företeelser. Skogsmarken och framförallt de stora myrarna höll inne med vattenflödet, som portionerades ut under hela året. Nu ligger dikena mestadels torra efter vårflodens häftiga avrinniing!
Bastuån och Alvarsån var populära öringsvatten. I Bastuån fanns t.o.m. särskild stam av lekvandrande storöring. De äldre kunde artbestämma öringen med ledning av kroppsform och färgteckning. Det gällde för övrigt alla storöringar, som delades in i bastuåöring, dammöring, storboströmöring ell äggforsöring. Den senare var bamsen bland öringarna, som inför leken vao a, som inför leken vandrade från Storsjön upp ända till Kallsjön. När Äggforsen vid Mörsil byggdes ut med ett större kraftverk 1925, så spärrades öringens vandringsstråk och en del av bjässarna vände resolut och valde Dammån istället. 

Samma sak har också hänt med storboströmöringen, vilken var kortare och tyngre än dammåöringen. Av båda nyss nämnda storöringar finns idag blott en ytterst liten rest kvar. För även försöker man årligen fånga leköring som går upp i den misshandlade Storboströmmen, men beståndet har nu krympt till fyra-fem fiskar. I Bastuån gick man hårt åt den storväxta öringen. Tjuvfisket var omfattande och grova vapen kom till användning. Under mörka höstkvällar och i samband med leken är fisken orädd. Det var inga större problem att med en kraftig harpunen- Ijustret- i fiskens rygg. Även karbid kom till användning. År efter år höll man på och till slut var stammen utrotad. 

Källa "Dammån-ett populärt storöringsvatten" av Richard Öhman

 


Allt innehåll är skyddat enl. lagen om upphovsrätt och får ej kopieras eller användas i andra sammanhang utan tillstånd. Kontakt och information: Conny Elf 070-666 67 74 conny@fishersguide.com

Fiskekort.se

Stuga Rismyrsströmmen

Bygdens lokala nyheter

Fiskedestination
TV produktionsbolag

Vi säljer prima ved
En skön vilopaus vid Helags
Fiska i Berg. Vildmarksporten

Din reklambyrå
Vill du synas här?

20 000 besökre/år

Kontakta conny@fishersguide.com