Hosjbottenprojektet


Startsidan

Om Dammån Köpa fiskekort Fisktrappan Rapporter Dammån FVOF

Visa fiskeområdet

Fiskehistorier Rikard Öhman Fiskeförsök Fiske då och nu Grå forntiden

Öringens biologi

Hot mot Dammån Hosjöprojektet Dammåns källa Kanoting i Dammån Kraftverksbolagen

Modern fiskevård

Morgondagens fiskevård Dammåns camping Stenåldersmannen Turismen Dunkroken


Hosjöprojektet 

Det stora orosmolnet mot Dammån dök emellertid upp i slutet av 50-talet. I samband med Håckrenprojektet planerade man en uppdämning av källsjöarna Hosjön, Hanasjön, Bredsjön, Smalingen och Anasjön till ett jättestort regleringsmagasin.

Storåns vatten skulle avledas och utnyttjas i ett krattverk vid Rörtjärn, för att därifrån via en 9 km lång tunnel ledas till Håckrenmagasinet och utnyttjas i Sällsjö kraftverk. 

Projektet var säkert lönsamt fallhöjden hela 186,  men väckte en storm av protester. Man jobbade bl.a. med tanken på att bilda Anarisets nationalpark och därmed försöka hindra uppdämningen. Om företaget tillåtits hade skadorna på fisket blivit mycket stora. Storån skulle ha torrlagts och vattentillgången i Dammån inskränkt sig till vad tillrinnande bäckar nedanför Storfallet förmått åstadkomma. Antagligen hade detta betytt dödsstöten för storöringen. Nu gick det tack och lov inte som kraftverksfolket drömt om. I utredningen »Vattenkraft och miljö» (SOU 1974:22) satte utredningsmannen definitivt tummen ner för det s.k. Hosjöprojektet/
Det kom inte heller någon ansökan om utbyggnad från kraftbolaget.

Levde farligt gjorde också dammåöringen under 50-talet, när planerna på ett kraftverk i Kvitsleströmmarna behandlades i vattendomstolen, väl medveten om öringens betydelse i målet presenterade sökande sidan en fiskhiss av skotsk modell, som skulle trygga storöringens transport över kraftverksdammen. Den är svårbedömbar skrev han i ett av sina yttranden om Mattmars kraftverk. Han utgick ifrån att inte varje öring skulle hitta in i slussen, utan många skulle istället vandra fel och välja utloppskanalen. Där skulle öringen bli kvar utan möjligheter att hitta lekbottnar. 

Det antagandet grundade fiskeriintendenten på erfarenheter från andra kraftverk. däremot saknades det kunskaper om hur en fisksluss fungerar. Vattendomstolen var tydligen av samma åsikt. Även om åtskilligt var antaganden så satte vattenöverdomstolen dit ärendet fördes men inte längre årsfångsten av öring till 7.000 kg. Det var 1.500 kg mera än vad den fiskesakkunnige angett som trolig årsfångst. Kontentan av domstolens uppräkning av fångsten blev att Mattmars kraftverk inte var tillåtligt ur strikt ekonomisk synvinkel. Men planerna på en utbyggnad av Kvitsleströmmama är därmed inte skrinlagda. 

I utredningen »Vattenkraft och miljö» SOU 1974:22, lämnar man möjligheten att bygga ut älvsträckan, men först sedan dammåöringens fortsatta existens tryggats. Hur detta nu skall vara möjligt samtidigt som man anlägger hinder för dess lekvandring. I den slutliga rangordningen har utredningsmannen placerat Mattmars kraftverk i klass 2. Hit har förts älvsträckor med påtagliga bevarandevärden, men som kan få byggas ut eftersom skadeverkningarna ansetts möjliga att begränsa. Klass 4 upptar projekt som bör undantas helt och i klass 3 finns i hög grad bevarandevärda älysträckor. Klass 1 beräknas skada måttliga bevarandevärden, medan projekt i klass O anses okontroversiella. Nåja, det här var en av många statliga utredningar om vattenkraftutbyggnad, i juni 1983 väntas nästa betänkande och då återstår att se var Kvitsleströmmarna hamnar i den rangordningen. 

Det var alltså öringen som fällde Mattmars kraftverk förra gången. Idag har vi säkrare siffror från storsjöfisket. Den totala fångsten uppgår numera till 80 ton, varav 10 % anges vara öring. Således 8.000 kg årligen.' Dessutom har uppvandringen av storöring i Dammån ökat från ca'400 "1962 till 1.000 1982. Antalet kortköpare har även stigit, liksom inkomsterna från fiskekortsförsäljningen. 
Allt detta borde vara garantier för att Kvitsleströmmarna även i framtiden får rinna fritt och tjäna fisketurismen. Men en osäkerhetsfaktor som inte fanns förut har istället kommit in i bilden och det är sysselsättningsaspekten. Kanske kommer man att spela ut olika projekt mot^varandra och då kan vad som helst inträffa. Fast för tillfället är politikerna i Åre kommun eniga om att strömmarna skall bevaras och att sportfisket istället skall få utgöra underlag för sysselsättningen. 

Källa "Dammån-ett populärt storöringsvatten" av Richard Öhman


Allt innehåll är skyddat enl. lagen om upphovsrätt och får ej kopieras eller användas i andra sammanhang utan tillstånd. Kontakt och information: Conny Elf 070-666 67 74 conny@fishersguide.com

Fiskekort.se

Stuga Rismyrsströmmen

Bygdens lokala nyheter

Fiskedestination
TV produktionsbolag

Vi säljer prima ved
En skön vilopaus vid Helags
Fiska i Berg. Vildmarksporten

Din reklambyrå
Vill du synas här?

20 000 besökre/år

Kontakta conny@fishersguide.com